Rädda en skog i Hitis skärgård, Finland
Save a forest in the Hitis archipelago, Finland
Nytt
Om oss
Välkommen och tack för att du är här. Vi är en liten grupp skärgårdsbor på Hitis - Rosala, som försöker göra något för att rädda den naturliga skogsmiljön i skärgården. Vi vill verka för biologisk mångfald på öarna, skog i naturtillstånd och att människan skall kunna finnas nära naturen utan att skada den. Det finns mycket få urskogar kvar på dessa öar, de kan nu räknas på en hand. Vi strävar efter olika sätt att kunna skydda dem. Vi vill verka b.l.a genom att sprida information till skogsägare, om hur de kan skydda sin skog mot kompensation. Vi vill även sprida information om naturens positiva inverkan på människans hälsa. Om hur människan är en del av naturen, och vad som händer oss när vi får vara nära orörda skogar, mossa, skärgårdens klippor och vatten. Vi hoppas att detta skall vara en möjlighet för alla också i framtiden.
Samarbetspartners: KONSTSAMFUNDET. Stiftelsen för naturarvet sr. Skogscentralen Kemera. Metso programmen.
Föreningen: Hitis & Rosala Naturskydd rf.
Vi är en allmännyttig, icke kommersiell organisation.
Våra mål är: Skyddandet av skogar och skärgårdsområden i gamla Hitis kommun området.
Förbättra människans hälsa och wellness genom tillgång till natur.
Sprida information om olika möjligheter som skogsägare har, att kunna skydda sin skog och bli kompenserade för det.
Styrelsemedlemmar: Heidi Fihlman, Hanna Vuorio-Wilson, Julia Fihlman,
Framtiden ?
Just nu sker här mycket förändringar. En del av en levande skärgård javisst, men har vi tappat bort helhetsvisionen någonstans medan vi slåss för våra rättigheter och skapar förutsättningar för att bo och leva i skärgården? Strandtomter säljs och bebyggs och våra naturliga skogar blir i allt större utsträckning ekonomiskogar. Hur skall vår skärgård se ut om 20 år, om 100 år? Blir det något kvar?
I Finland betonar man ofta att tillväxten av skog är mer än avverkningen. Men för andra syften än skogsbruk är det fel sorts skog som växer tillbaka. Man talar i rapporter om skogstillväxt och om mängden virke i skogen. Inte om hur mycket skog det finns som liknar en naturlig skog med olika arter, hur fältskiktet ser ut, finns där örter och mossa, buskar, mängden gammalt förmultnande trä etc. En gammal skog som huggs ner idag kommer aldrig tillbaka, för det finns inte skogar mer som får bli så gamla. (Om den inte råkar befinna sig på ett naturskyddsområde där man inte avverkar mer.) Skogen huggs sen ner igen med jämna mellanrum, och skogen som snabbt växer upp igen är just unga träd och buskar som växer lite bättre i början, men denna skog blir ju inte en naturlig skog någonsin mer i praktiken. Den naturliga balansen försvinner från dessa skogar. Djur och fåglar, insekter och de flesta växtarter försvinner då skogen avverkas, och om skogen runt omkring också avverkas så finns inte heller dessa arter kvar i närheten. Och så är ännu en gammal fin naturlig miljö borta från våra öar.
Kan vi tillsammans skapa ett område som alltid får vara en naturlig skog? Som har gamla träd, kärr, mossor, svamp, och kanske ett och annat vänligt skogstroll? Så att vi kan vara säkra på att alla också i framtiden har tillgång till en skog där alla får finnas, en strandklippa som ingen äger? Där våra barnbarn kan sitta i lugn ensamhet och se på solnedgången, med en stor susande skog bakom sig, så som vi alltid har kunnat göra?
Skärgården i Finland är unik. Och öarna i den är vanligtvis små och nära varandra. Den typ av natur och biologisk mångfald som vi har här finns inte någon annanstans. Just nu är öarna i en övergångstid. Vi hoppas kunna rädda några av våra naturliga skogar och öar för framtiden.
Skogen nu och då
Minns du din barndoms skog?
Ännu för 25 år sedan bestod öarna till största delen av skogar i naturtillstånd, det var svårt och dyrt att idka skogsbruk då färjorna inte tog större bilar, eller bilar överhuvudtaget, i någon större mängd. Bortsett från någon enstaka gång då en skosägare beställde ut en pråm till öarna för att idka skogsbruk, så skötte byborna sina skogar själv. De tog ved och virke enligt behov, på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden och naturliga skogsmiljön kvarstod. Fast bosatta och sommargäster valde att vara här för att slappna av och njuta av lugnet. Här var få människor och mycket natur. Bär och svamp plockare kunde gå flere timmar från ställe till ställe i vackra skogar utan att råka på en annan människa eller bebyggelse eller kalhyggen.
Hitis och Rosala har en areal av ca 12 km² (*karttapaikka)
En liten del av detta har länge varit själva byarna, och sedan några bostäder med tillhörande tomt mellan byarna i skogen. Och resten var klippor, skogar och kärr i naturtillstånd.
Av detta finns det just nu kvar enbart ca 53 hektar (0,53 km² ) skogar i naturtillstånd. (*Detta kom vi fram till genom att omringa naturskogarna på karttapaikka år 2020).
1994 kom Aura att börja trafikera mellan Kasnäs och Långnäs, och det medförde mycket förbättringar på öarna. Då underlättades även skogsbruket betydligt.
Vi har nu numerösa kalhyggen på öarna, och resten är ung ekonomiskog, fattig på biologisk mångfald. Skog gallrad och plogad så att mossa, lingonris och annan växtlighet i skogen förstörts, eller urdikade kärr. Eller skog på annat sätt gallrat på sådant sätt att det är mycket svårt att röra sig i skogen.
Skogsägaren har rätt att fatta alla beslut vad gäller sin egendom, detta är som det skall vara. Skogsägaren har också rätt till all information innan han/hon fattar dessa mycket viktiga beslut.
När kontakt uppstår mellan skogsägaren och en firma för skogsbruk, borde alla alternativ diskuteras. Speciellt om det inte är fråga om ekonomiskog, se info här. Det är många som hugger sin skog för att de tror att de måste följa skogsvårdsplanen, eller för att de behöver inkomst till att betala t.ex skatter. Du behöver inte följa skogsvårdsplanen, den är frivillig. Och du behöver inte hugga ner den gamla favoritskogen för att betala arvskatten. Om du så vill, så har du också andra möjligheter. :)
En ny situation för våra öar.
Från att ha haft nästan enbart skogar i naturtillstånd, eller mycket lätt gallrade skogar som ägaren skötte själv, så har vi nu alltså en fullständigt ny och unik situation för skogarna på Hitis Rosala.
Och det ända som aldrig förändras, är att allting förändras. Men det är upp till oss att bestämma hur.
Kanske kan vi hitta en mellanväg någonstans mellan förbättrade ekonomiska möjligheter till skogsbruk, och förbättrade ekonomiska möjligheter att spara naturskog? Kanske kan visionen vara både några gallrade ekonomiskogar som får växa mellan avverkningar, och att vi lyckas spara de skogar i naturtillstånd som ger våra öar skönhet och ett unikt naturvärde? Urskog som växer ute på skärgårdsholmar finns det inte mycket av i världen, det kan ge oss status internationellt och turister som söker den orörda naturen.
Det kan också ge oss något som människor. Om du har valt att leva och bo i skärgården, så är det troligen åtminståne i någon mån för att du uppskattar att leva i närhet med naturen, och du är stolt över våra öar. Låt oss värna om dem tillsammans.
Varför?
Skydda din skog mot ersättning
Vi i föreningen Hitis & Rosala Naturskydd, är själva skärgårdsbor, och tror på skogsägarens rätt att bestämma och fatta beslut om sin egendom.
Därför har vi här listat enbart metoder som grundar sig till 100 % på skogsägarens frivillighet, och som betalar ordentliga ersättningar, eller som erbjuder sig att köpa skogområden för gängse värde.
Om du har en skog som du tycker om, och gärna skulle hålla i naturtillstånd, så har du flere olika alternativ till ersättning.
Metsos naturskyddsprogram:
Om du gör en tillfällig fredning så förblir du ägare och när tiden för skyddet tagit slut kan du bestämma om du vill fortsätta skydda skogen för ytterligare ersättning.
Man måste ansöka om att få skogen godkänd för dessa skydd.
- Du kan göra ett avtal med NTM centralen för att skydda skogen i 20 år, då är ersättningen skattefri för skogsägaren.
- Du kan göra ett miljöstödsavtal med Skogscentralens Kemera-stöd på 10 år. På miljöstöd betalar skogsägaren kapitalskatt. Som ungefärligt exempel kan nämnas att ett område på ca 2 hektar, som skyddas 10 år, kan ge dig ca 5000 euro.
Du kan också välja en permanent fredning via Metso.
- Du kan välja mellan att freda området med hjälp av NTM centralen, men förbli ägare.
- Du kan välja att helt och hållet sälja området till NTM centralen för gängse värde.
I båda fallen är affären skattefri för skogsägaren.
Metso är speciellt intresserade av skogar där det finns rikligt av olika arter eller våtmark, och äldre i stort sätt orörd skog. Men alla skogar kan intressera om dom inte nyligen är avverkade, och om där finns biologisk mångfald, omkullfallna träd, döda stammar etc.
https://metsonpolku.fi
Stiftelsen för naturarvet sr.
En privat stiftelse vars syfte är att skydda gamla skogar. Sen de grundades 1995 har de skyddat 122 skogsområden. De köper skogar av intresse till marknadsvärde, och skyddar dem genom naturvårdslagen. Skogarna har dubbelt skydd genom naturskyddslagen och stiftelselagen. De är mycket intresserade av att köpa gamla skogar i Södra Finland, då merparten av deras skyddade skogar finns högre upp i Finland. https://www.luonnonperintosaatio.fi
Därför har vi här listat enbart metoder som grundar sig till 100 % på skogsägarens frivillighet, och som betalar ordentliga ersättningar, eller som erbjuder sig att köpa skogområden för gängse värde.
Om du har en skog som du tycker om, och gärna skulle hålla i naturtillstånd, så har du flere olika alternativ till ersättning.
Metsos naturskyddsprogram:
Om du gör en tillfällig fredning så förblir du ägare och när tiden för skyddet tagit slut kan du bestämma om du vill fortsätta skydda skogen för ytterligare ersättning.
Man måste ansöka om att få skogen godkänd för dessa skydd.
- Du kan göra ett avtal med NTM centralen för att skydda skogen i 20 år, då är ersättningen skattefri för skogsägaren.
- Du kan göra ett miljöstödsavtal med Skogscentralens Kemera-stöd på 10 år. På miljöstöd betalar skogsägaren kapitalskatt. Som ungefärligt exempel kan nämnas att ett område på ca 2 hektar, som skyddas 10 år, kan ge dig ca 5000 euro.
Du kan också välja en permanent fredning via Metso.
- Du kan välja mellan att freda området med hjälp av NTM centralen, men förbli ägare.
- Du kan välja att helt och hållet sälja området till NTM centralen för gängse värde.
I båda fallen är affären skattefri för skogsägaren.
Metso är speciellt intresserade av skogar där det finns rikligt av olika arter eller våtmark, och äldre i stort sätt orörd skog. Men alla skogar kan intressera om dom inte nyligen är avverkade, och om där finns biologisk mångfald, omkullfallna träd, döda stammar etc.
https://metsonpolku.fi
Stiftelsen för naturarvet sr.
En privat stiftelse vars syfte är att skydda gamla skogar. Sen de grundades 1995 har de skyddat 122 skogsområden. De köper skogar av intresse till marknadsvärde, och skyddar dem genom naturvårdslagen. Skogarna har dubbelt skydd genom naturskyddslagen och stiftelselagen. De är mycket intresserade av att köpa gamla skogar i Södra Finland, då merparten av deras skyddade skogar finns högre upp i Finland. https://www.luonnonperintosaatio.fi
Människan och Naturen
Vad vi kan hjälpa med
Har du en skog som du tycker om, och har lämnat utanför modernt skogsbruk. Som vi alltid brukat göra i skärgården, så har du kanske skött om den själv, tagit lite ved till hemmet och i stort sätt hållit ögonen på den. Du kanske anser att det är ditt ansvar är att sköta den för kommande generationer skärgårdsbor.
Vi kan reda ut vilka alternativ som finns för dig och din skog. Sen när du fått all information kan du självständigt bestämma vad som känns rätt.
Du har säkert hört, att du mot ersättning har möjligheter att skydda skogen för ett visst antal år, eller att helt och hållet sälja den till någon naturvårds organisation till gängse värde.
Det du inte vet, utan att ta kontakt med dessa instanser, är ifall din skog har tillräcklig biologisk mångfald för att passa in i deras program, eller exakt vilka summor de erbjuder dig för att skydda din skog för viss tid. Eller vilken organisation som skulle kunna vara intresserad av att köpa den och för vilka summor. Eller vad du hamnar att betala skatt på, och vad som räknas som skattefri inkomst. Detta kan du lätt få reda på själv, men om du vill så hjälper vi till.
Hitis - Rosala Stubbnäs Gallery
Kontakta oss
- Hitis & Rosala Naturskydd rf
- Kyrkbacksvägen 23 B, 25940 Hitis, Finland
Bank: Ålandsbanken IBAN: FI16 6601 0010 6282 53 Skriv "Donation" och referens: 40691 Tack :)
quotes
Stadgar
Stadgar
1. Föreningens namn och hemort.
Namn: Hitis & Rosala Naturskydd rf.
Hemort: 25940 Hitis, Finland.
2. Föreningens ideella syfte och verksamhetsformer.
2.1. Ideellt syfte: Att verka på öarna i f.d. Hitis kommun för biologisk mångfald och skog i naturtillstånd.
2.2. Verksamhetsformer: Sprida information om olika naturskyddsprogram. Och att sprida information om naturens positiva inverkan.
3. Medlemmar godkänns av föreningens styrelse på ansökan.
4. Föreningen har ingen anslutnings- och medlemsavgift.
5. Styrelse.
Föreningens angelägenheter sköts av styrelsen som har en ordförande och 2-8 andra ordinarie ledamöter samt 0-8 suppleanter som alla utses vid årsmötet. Styrelsens mandattid är tiden mellan årsmötena. Styrelsen väljer inom sig en vice ordförande och utser inom eller utom sig en sekreterare, en kassör och andra nödvändiga funktionärer. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller, om denna är förhindrad, på kallelse av vice ordföranden när de anser att det behövs eller när minst hälften av styrelseledamöterna så kräver. Styrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter, ordföranden eller vice ordföranden medräknade, är närvarande. Omröstningarna avgörs med absolut majoritet. Om rösterna faller jämnt, avgör ordförandens röst, vid val avgör emellertid lotten.
6. Tecknande av föreningens namn.
Föreningens namn tecknas av styrelsens ordförande, vice ordförande, sekreterare eller kassör, var för sig.
7. Räkenskapsperiod.
Föreningens räkenskapsperiod omfattar ett kalenderår.
8. Föreningens möten.
När styrelsen eller föreningens möte så beslutar, är deltagande i föreningens möte också möjligt per post, genom datakommunikation eller med hjälp av något annat tekniskt hjälpmedel före eller under mötet. Föreningens årsmöte hålls årligen på en av styrelsen fastställd dag i januari-maj. Vid föreningens möten har varje medlem en röst. Som mötets beslut gäller, om inte något annat bestäms i stadgarna, den åsikt som har understötts av mer än hälften av de avgivna rösterna. Om rösterna faller jämnt avgör mötesordförandens röst, vid val avgör emellertid lotten.
9. Kallelse till föreningens möten.
Styrelsen ska sammankalla föreningens möten senast en dag före mötet genom att skicka ett kallelsebrev till varje medlem per post, telefonmeddelande eller per e-post.
10. Årsmöte.
Vid föreningens årsmöte behandlas följande ärenden:
10.1. mötet öppnas.
10.2. val av mötesordförande, sekreterare, två protokolljusterare och vid behov två rösträknare
10.3. mötets laglighet och beslutsförhet konstateras.
10.4. föredragningslistan för mötet godkänns.
10.5. bokslut, årsberättelse och verksamhetsgranskarnas/revisorernas utlåtande presenteras
10.6. beslut fattas om fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och andra ansvarsskyldiga.
10.7. verksamhetsplan, budget samt anslutnings- och medlemsavgiftens storlek fastställs.
10.8. val av styrelseordförande och övriga ledamöter i styrelsen.
10.9. val av en eller två verksamhetsgranskare och dennes suppleant/deras suppleanter eller en revisor eller två revisorer och dennes suppleant/deras suppleanter.
10.10. övriga ärenden som anges i möteskallelsen.
Om en föreningsmedlem önskar att ett ärende ska behandlas vid öreningens årsmöte, ska han eller hon skriftligen meddela detta till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas med i möteskallelsen.
11. Ändring av stadgar och upplösning av förening.
Beslut om ändring av stadgarna och om upplösning av föreningen ska fattas vid föreningens möte med minst tre fjärdedelars (3/4) majoritet av de röster som avgetts vid omröstningen. Stadgeändringen eller upplösningen av föreningen ska anges i möteskallelsen. Om föreningen upplöses används föreningens tillgångar för att främja föreningens syfte på ett sådant sätt som bestäms av det möte som fattar beslutet om upplösning. Om föreningen blir upplöst används dess tillgångar för samma ändamål.
